Vem är egentligen ansvarig när offentligt sektors gigantiska IT-projekt går fel, med miljardrullningar av skattepengar som följd? Ansvaret i all svensk jante och konsensus med gigantiska beställargrupper, och i slutändan konsulter som köper av andra konsulter, vattnas ofta ur och försvinner. Inte minst eftersom åren ofta går i kölvattnet av det misslyckade IT-projektet.
Som att det inte var nog har även Skolplattformen gått ned igen under onsdagen
Talesperson och ansvarig för Skolplattformen i februari 2021 har blivit Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholms stad. Hon kom i rampljuset efter att iTeams programmeringskompetente VD Christian Landgren med vänner under några veckor (!) byggde en alternativ variant av Skolplattformen. Främst för att kunna administrera åtgärder för sina egna barn med gott samvete och en bättre upplevelse.
Den baserades på inskrapad data och ett eget skal. Det finns inga egna öppna API:er, men ett API från IT-leverantörerna med bl a TietoEVRY som Skolplattformen själva använder. Det är en del av den bristande säkerhet som oroade föräldrarna. Och som är känd, trots Datainspektionens allvarliga kritik i november har leverantörerna under flera år inte tätat de öppningar till data i koden som finns kvar. Föräldrarna har berättat de helt sonika tröttnade på att bara gnälla hur illa Skolplattformen fungerade stabilitetsmässigt samt juridiskt. Och på hur dyrt och bristfälligt hela IT-projektet var. Christian skriver själv:
”Om TietoEVRY hade 1000 kr i timmen skulle en miljard räcka till en miljon timmar. De har haft 115 år på sig att både skriva koden och dokumentationen, och då räknar jag med att alla jobbar dygnet runt .. Vad har de jobbat med under det halva sekelskifte som de har lagt på det här projektet undrar man verkligen.”
Och då vet vi att vissa konsulter som Stockholms stad handlade upp hade uppåt 2400 SEK i timmen för att jobba i 8-9 månader helttid på Skolplattformen. Skolplattformen hade i augusti kostat lika mycket som sista säsongen av TV-serien Game of thrones eller lika mycket som Indien betalade för att skicka upp en satellit till Mars. Skolplattformen har nu kostat dubbelt så mycket som sin föregångare. Notan passerade för länge sedan 1 miljard SEK och närmar sig med stormsteg 1,2 mdr SEK i kostnader. IT-projektet för information och kommunikation i Stockholms skolor har då kostat lika mycket som hela Sveriges vaccinkostnad eller så mycket som staten just bestämt sig för att lägga på att bekämpa all framtida psykisk ohälsa efter pandemin.
Appen har inte släppts än, men Stockholms stad har redan startat en utredning om den. Det gick fort. Den beställdes timmar efter att Digitaliserings- och IT-enhet fick höra om föräldrarnas app-initiativ:
” – Nu ringer ganska många varningsklockor .. Som vårdnadshavare skulle jag verkligen dra öronen åt mig. Det kan vara olagligt att göra som de har gjort.”
Säger Hélène Mossberg biträdande enhetschef på Stockholms stads utbildningsförvaltnings Digitaliserings- och IT-enhet utan att varit i kontakt själv med Christian Landgren. Hon menar att det är den nya appen som bryter mot GDPR- och personuppgiftslagar som ska vara ”extra rigorösa i detta sammanhang”.
Även Adrian Andersson, 21 år har med KTH kompisar byggt en alternativ Skolplattformen (systemet Meitner) under hösten under omkring 2000 timmar.
