Helsingborgs stad om hur digitala skattepengar bäst spenderas

In Episerver, Nyheter, Offentlig sektor, SiteVision, Wordpress by Martin Edenström

Björn Westerlund, Head of digital development vid Helsingborgs stad, har bett MKSE.com om att få göra ett tillägg till den pågående debatten om Eslövs kommuns tekniska plattformsbeslut och nyttjande av olika kommunala webbudgetar.

Eslöv kommuns kommunikationschef Marie Carlberg valde nyligen att handla upp WordPress och ett Municipio mallpaket, då hon inte ansåg att digitala skattepengar bör gå till licenskostnader och produkter som SiteVision eller Episerver. Det gynnade helt enkelt inte medborgarna. Sprintrs VD Daniel Hagenfeldt svarade och påpekade att standardiserade produkter hade stora fördelar jämfört med att 290 enskilda kommuner skulle välja separata lösningar. Dessutom ifrågasattes grundarna av Municipio, Helsingborg stads, och deras nya roll som “applikationsutvecklare av en webbplattform”. Var det förenligt med en kommuns grunduppdrag att utveckla open source ramverk? Björn Westerlund svarar nu att:

Daniel Hagenfeldt besvarade den 15 april här på MKSE.com Marie Carlbergs längtan efter att slippa lägga pengar på dyra licenser och istället kunna lägga dem på utvecklingen av kommunens digitala verktyg. Tyvärr var svaret så belamrat med felaktigheter och felaktiga brottsanklagelser att jag känner mig nödgad att reda ut begreppen en smula.

För att börja med det viktigaste, brottsanklagelserna. Daniel ifrågasätter om det är rätt av Helsingborgborg att dela med sig av den kod man utvecklar. Vad det här handlar om är den kommunala kompetensen som säger att en kommun inte får göra något som inte är till gagn för dess medlemmar. Det finns också lagar som säger att en kommun inte får konkurrera på osunda villkor med privata näringsidkare.

För oss i Helsingborg betyder detta att vi bara får utveckla för våra egna invånare. Om Eslöv bad oss utveckla en viss funktionalitet som vi inte själva behövde i plattformen skulle vi inte få göra det. Det betyder också att vi inte får agera webbyrå och ta betalt av andra kommuner för vad vi gör, eftersom vi då skulle konkurrera med privata näringsidkare.

Nu gör vi inget av detta. Vi tar inte betalt och allt vi gör är direkt för helsingborgarna. Men sedan delar vi med oss fritt till var och en som vill ta del av det, vilket så klart är helt och hållet lagligt. Det finns inget som ålägger oss att hålla det vi gör hemligt för att skydda företags mossiga affärsmodeller.

Daniel argumenterar vidare för att det inte alls blir billigare att arbeta med öppen källkod. Detta kan vara sant eller inte beroende på hur man väljer att arbeta. Vissa kommuner som valt att ta det vi har gjort rakt av och bara få någon att hjälpa dem att byta logga kommer väldigt billigt undan, framför allt eftersom vi gör alla nödvändiga uppdateringar, de behöver bara tanka ner dem och installera dem.

Väljer man istället att använda vår källkod som bas i sitt eget arbeta med att digitalisera sin organisation kommer detta så klart att kosta pengar. Fördelen för den som gör detta är att alla pengar man satsar ger direkt effekt på organisationen istället för att försvinna ner i ett svart hål för licenspengar.

Vidare argumenterar Daniel om att det är dumt att alla 290 kommuner ska utveckla sin egen produkt. Och det hade det ju så klart varit om det hade varit sant. Nu är det lyckligtvis inte så. Vad öppen källkod handlar om är att alla ska utveckla tillsammans och att alla ska dela med sig till alla andra av vad de gör. Alla 290 kommuner borde hjälpas åt bygga på EN produkt. Tänk vad bra det hade blivit!

Daniel talar också om otryggheten i att inte ha ett företag bakom sig när man använder öppen källkod. Ärligt talat förstår jag inte detta. Innan vi började med öppen källkod använde vi SharePoint för intranätet och EPi Server för den externa webben. När dessa gick ner var det ju inte så att EPi och Microsoft ryckte ut med kavalleriet för att rädda oss utan vi fick snällt betala våra konsultpartners för att fixa problemen. Precis som man får göra om man väljer öppen källkod med konsultpartner. Jag förstår allvarligt talat inte skillnaden.

Att man måste anställa två personer om man skulle välja att använda öppen källkod är ju ganska lätt att motbevisa, eftersom det är flera kommuner som valt att gå på vår plattform utan att anställa. Rimligtvis gäller detta även andra öppen källkodsplattformar.

För mig är valet av öppen källkod som kommun dock ett i botten filosofiskt val. Ordet kommun kommer av latinets communare som betyder gemensamt. Det kommunala är det vi äger gemensamt. Öppen källkod är den källkod vi äger gemensamt. När vi bygger applikationer inom kommunen gör vi det för att ge våra invånare service, men vi ger inte bara service tillbaka till våra invånare utan även verktygen som vi använder för att ge servicen.

Det är klart att det är tufft att se den affärsmodell man vant sig vid ger stadig brödföda utmanas. Och ärligt talat tror jag att inte att öppenkällkod kommer att ta över än på väldigt länge utan att affärsmodellerna kommer att existera vid varandras sida länge än. Men att känna sig så hotad av nytänkande att man tar till lögner och anklagelser är inte riktigt ok. Jag skulle önska att Daniel kollar upp fakta nästa gång.

Beställarstöd inom e-handel och CX

MKSE.com har data och kunskap från över 15 000 svenska upphandlingar och plattformsval. Fatta rätt beslut. Gör som SJ, Avanza, KI och Telia Company. Anlita en expert inom området. Kontakta oss idag.

Fler artiklar om ämnet:  Förändrat kundbeteende ledde till plånboksbefriade Panini "Grab-n-Go" och ny digital strategi
⬇ Fyll i formuläret nedan eller klicka för att e-posta oss